Fast det fruktansvärda skett i vår vackra huvudstad. Så måste livet gå vidare…terrorn får inte bestämma hur vi vill leva! En av mina vänner gick på Drottninggatan när lastbilen kom susande…! Läs hennes berättelse nedan! Därför blir man extra glad när man ser alla vackra bilder som taggats #sjöstadsbladet senaste dagarna. Vi publicerar här ett urval av dessa bilder. Om du kan tala om vilka fotograferna är bakom bilderna, bjuder vi den första som svarat alla rätt på en dagens – på valfri restaurang i Hammarby Sjöstad.

Min vän berättar;
Jag tog mig in till platsen idag, med min man och min son. När jag närmade mig korsningen Mäster Samuelsgatan/Drottninggatan började jag känna mig skakig och tårarna kom.. Min man ville att vi skulle gå exakt den väg jag gått i fredags så jag fick berätta och visa. Vi gick därför över övergångsstället in på Åhléns och när jag såg disken där jag passerade då det hände kom tårarna igen.. Jag visade hur vi sprang, ut till utgången längst in i butiken på andra sidan parfymdiskarna. Sedan gick vi till Hötorget och jag köpte fyra röda rosor. Därefter gick vi till korsningen Kungsgatan/Drottninggatan där jag placerade rosorna vid ett av betonglejonen och då kom tårarna igen. Vi tre stod länge och kramade varandra och återigen föll mina tankar på dom stackare som inte haft samma tur som jag. Därefter gick vi till bilen och åkte hem. Det kändes fint och jag tycker jag var modig, samtidigt måste jag säga att det blivit som ett stort jippo. Folk stod kring stället där han brakade in i Åhléns och tog selfies, detta fick mig illamående. Samtidigt som jag förstår att det inte är lätt att förstå känslan vi som var där hade. Jag kom dock på halvvägs hem att jag glömde den lilla hunden, så därför måste jag ta mig dit igen o h lägga en röd ros för hundens själ också. Min fantastiska chef och mina underbara kollegor har verkligen stöttat mig och jag ska få samtalsterapi. Har även fått kontakt med två kvinnor som också befann sig där, som jag kunnat prata med. Eftersom jag är en känslig person av naturen har denna händelse påverkat mig mer än jag trodde. Jag tar därför timeout ett tag nu och vill skicka en varm kärleksfull kram till er alla. Som ngn klok person sa, Vad är en ensam, person fylld av hat i en stulen lastbil, mot 1000 tals starka människor fyllda av empati och kärlek.