Det första du lägger märke till när du blickar ner från Lilla Skanstullsbron mot Sjöstadshållet är Hammarbyverket och dess 100 meter höga skorten. Hammarbyverket som ligger vid Mårtensdals station har utpekats som en tickande bomb, säkerhetsavståndet har diskuterats och det har klagats på buller. Sjöstadsbladet bestämde sig för att besöka verket och se vad som sker bakom den vita fasaden.
Efter att våra läsare vid flertalet tillfällen mailat oss om Hammarbyverket beslöt vi oss för att göra ett reportage därifrån.
Sjöstadsbladet fick möjlighet att gå en guidad tur med Lars Carlberg, som har arbetat på Hammarbyverket sedan det togs i drift 1986. Hammarbyverket tillhör Stockholms Södra nät, vilket innebär att det tillsammans med flera andra verk försörjer stora delar av stockholms södra förorter med värme, och även kyla. Det är härifrån Sjöstaden får sin värme.
– En stor fördel för Sjöstaden, eftersom vi är grannar, är att mycket ska till för att ni ska bli utan värme, säger Lars Carlberg från Hammarbyverket.
Vi börjar rundvandringen i kontrollrummet, från vilket produktionen styrs och kontrolleras. En översiktsbild med mätstationer runt om i värmenätet visar temperaturen på vattnet ute hos konsumenterna. Under vintern räcker inte den värme som produceras från värmepannorna utan Hammarbyverken eldar även i sina biooljeeldade oljepannor. Inne i verket är det varmt och skönt, i kontrast mot kylan utanför. Jag tittar in i oljepannornas sken. Därinne är det mellan 1500 och 2000 grader varmt.
– Temperaturen är på väg ner och vi förbereder oss för kvällens topp, säger Lars. Mellan klockan 17 och 21 använder konsumenterna mycket varmvatten, folk kommer hem från sina jobb, lagar mat och duschar. När man eldar bildas det massa stoft, men luften renas innan den kommer ut. Lars tar med oss ut och visar det stora elfiltret i vilken bränslestoftet renas från luften. När stoftet blir elektriskt laddat ramlar det ner och samlas sedan upp i en stor container, säger Lars Nilsson.
Förr eldade varje hus i Stockholm i egna oljeeldade pannor och då fanns ingen vidare rening av luften. Sedan fjärrvärmen infördes och vi tog över har luften blivit betydligt renare, berättar Lars. Sjöstadsbladet vill gärna veta mer om olyckor och risker. Lars berättar att det största avbrottet som varit på tio år hände för några veckor sedan, då en ledning grävdes av vid Båtbyggargatan, men några olyckor har han aldrig upplevt på verket.
Värmeverket är säkert enligt Lars Carlberg.
– Hammarbyverket har bra mätverktyg och blir noga kontrollerade av Naturvårdsverket. Analysverktygen är gjorda så att man kan se i efterhand hur utsläppen har varit och det skulle inte gå att lura systemet. De mängder svavel och kväve som släpps ut är mycket små. Någon hög explosionsrisk finns inte heller.
– Jag vet inte vad som skulle kunna explodera.
Sjöstadsborna borde vara stolta att ha oss här
Det som har hänt är små läckage av köldmedel freon, men utrusningen är känslig och slår larm på en gång. Vid minsta läckage stoppar Fortum pumpen och stänger alla ventiler och på så sätts isoleras freonet.
– Här finns inget att oroa sig över säger Lars Carlberg, Sjöstadsborna behöver inte vara rädda.
Efter att ha fått dessa betryggande uppgifter går vi vidare in i anläggningen och tittar på kylsystemet. Fjärrkyla blir allt vanligare. Stora kunder till Fortum är till exempel Globen, men många dataföretag behöver också kyla i sina anläggningar.
Vi avslutar rundturen med att titta på värmepannorna. Här finns bland annat Josefina, Lovisa och Nelly. Maskinernas namn kommer från namnsdagen från dagen de togs i bruk. Hammarbyverken utvinner värme ur renat avloppsvatten från Henriksdals reningsverk.
– Vi är världens största värmeverk som använder den här metoden, säger Lars Carlberg.
Liv Lindman/SJÖSTADSBLADET
