UNIK 1500-TALS KLOCKA FUNNEN
– Kan vara den försvunna skeppsklockan i gedigen guld från regalskeppet Vasa. Vasa var ett svenskt örlogsfartyg som kantrade och sjönk utanför Beckholmen i Stockholms inlopp på sin jungfruresa, den 10 augusti 1628. När skeppet bärgades 1961 saknades dess skeppsklocka.
– Vi kan konstatera att det förefaller vara av rätt typ av klocka och utseendet stämmer bra, berättar en entusiastisk, Ann Höglund marinarkeolog på Sjöhistoriska museet.
”I 447 år har skeppsklockan varit försvunnen.!
Skeppet Vasa kantrade och sjönk söder om Beckholmen på sin jungfruresa den 10 augusti 1628. Fartyget var felkonstruerat; undervattenskroppen var för liten och barlasten otillräcklig i förhållande till rigg, kanoner och övervattens skrov. Under 1600-talet bärgades de flesta kanonerna men skeppsklockan var försvunnen, fartyget föll sedan i glömska. Kan någon funnit skeppet och bärgat klockan?
Sigill, stämplarna och klockan undersöks just nu av Sjöhistoriska museet.
– Vi vet så pass mycket att klockan man nu funnit visar att den gjöts 1578 enligt den stämpel som finns på klockan, alltså åren före förlisningen, stämplar visar att den är i gedigen guld och dess vikt är 405 kilo (Dagens guldpris för 405 kg= 6 153 711.75 kronor). Klockan måste undersökas närmare och vi behöver ta fler prover, men mycket pekar på att detta nu verkligen är regalskeppet Vasas försvunna guldklocka som återfunnits, och dess värde är ovärderligt, berättar Ann Höglund.
En grupp dykare har hittat vad man tror vara den försvunna skeppsklockan från regalskeppet Vasa i Hammarby sjö i Hammarby Sjöstad. Enligt experter från Sjöhistoriska museet är det mycket möjligt att det handlar om den unika skeppsklockan i gedigen guld -och nu har Polis och Länsstyrelsen i Stockholm Stad belagt fyndet och ett område runt det med dykförbud.
Polis fanns på plats med förstärknings vapen och Securitas körde fram med bepansrad skåpbil för att köra fyndet till Sjöhistoriska museet för vidare undersökning
En bod och lyftkran hade förskansat sig i Hammarby sjö under början av året. Lokaltidningen tog då efter tipsen vi fått, kontakt med bland annat Exploaterings kontoret och Stockholm stad. Men ingen visste eller ville tala om vad som pågick i Hammarby sjö. Inte heller Ressel rederi kände till något.
Men idag kan vi på lokaltidningen avslöja varför en bärgningspråm var förlagd i Hammarby sjö. Dykare hade fått utslag på deras Side Scan Sonar under en sökning i julas vid inloppet av Hammarby sjö i Hammarby Sjöstad att en klocka synts på sonar bilden.
I mars fick man så möjlighet att dyka på indikationen och upptäckte då en mycket gammal klocka på botten av Hammarby sjö, berättar dykledaren Aströf Lirpa.
Dykteamet rapporterade som sig bör fyndet till myndigheterna som flera veckor senare la dykförbud på ett område med 50 meters radie runt fyndet.
Nu tror man att det är regalskeppets Vasas försvunna skeppsklocka i gedigen guld på 405 kilo som funnits. Skeppet Vasa förliste utanför Beckholmen i Stockholms inlopp på sin jungfruresa, söndagen den 10 augusti 1628.
Vasa, är ett svenskt örlogsfartyg som kantrade och sjönk utanför Beckholmen i Stockholms inlopp på sin jungfruresa, söndagen den 10 augusti 1628. Efter några tidiga misslyckade försök att bärga henne på 1600-talet, glömdes Vasa i stort sett bort. Skeppets ungefärliga position förblev känd in på mitten av 1800-talet, men inga allvarliga försök gjordes för att bärga det.
År 1956 lyckades amatörforskaren och ingenjören Anders Franzén, tillsammans med dykaren Per Edvin Fälting, åter bestämma Vasas exakta position och efter flera år av marinarkeologiska utgrävningar och förberedelser lyftes Vasa över vattenytan 24 april 1961. Inuti och kring skeppet hittade man tusentals föremål samt kvarlevor av 16 människor. Bland fynden fanns kläder, vapen, kanoner, verktyg, mynt, mat och dryck och sex av Vasas tio segel, men den unika skeppsklockan i guld återfanns aldrig.
Många detaljer på dykplatsen
Så här upplevde dykaren och fotograf Darul Sveepa som var den som gjorde första nedstigningen efter man fått utslag på deras Side Scan Sonar:
– Nedstigningen till platsen går väldigt fort på grund av det ringa djupet, bara 9 meter. Det är mörkt trots att det är på eftermiddagen och vattnet har nått en behaglig temperatur även på botten efter isen försvunnit. Det första jag ser är stenar och en gammal bil. Men sedan ser jag konturerna efter en klocka. Första tanken var att det kändes för modernt för att kunna vara ett fynd , säger Darul Sveepa.
